Omförättningen – Utökad information

Utökad information kring omförrättningen med siffor och fakta.

Styrelsen vill undvika att rykten och missuppfattningar sprids kring omförrättningen och framförallt kring vattenfrågan. Vi lämnar därför ett antal klarlägganden och svarar på frågorna nedan. I separat dokument finns ytterligare fördjupning.

  • Är ”Bodalingar” smutsigare än ”Brevikare”? 
  • Vad är egentligen kostnaden för att producera vatten? 
  • Hur blir kostnaden med det nya förslaget?
  • Och till sist det klassiska citatet – ”Vad fan får jag för pengarna?”

Sammanfattning

Mörbyfjärdens Samfällighets gemensamhetsanläggning GA1, har 321 fastigheter som medlemmar (varav 80 med andelstal 4 i Sektion B). Lantmätaren har ställt krav på att en omförrättning genomförs för GA1.

Vattenverken i Bodal och Brevik producerar cirka 9 700 kbm vatten per år varav cirka 13% under vintern. 

Av nuvarande kostnader för vatten är 98% fasta. Den rörliga kostnaden är cirka 33 kronor per fastighet per år varav kostnaden för att producera vintervatten uppgår till cirka 4 kronor per fastighet och år. 

Skälet till att vi manar samtliga att hushålla med vattnet under sommarhalvåret och framförallt kring midsommar har inget med kostnader att göra, utan för att vi vill minska risken för saltvatteninträngning i brunnarna och att brunnarna sinar i brist på grundvatten. 

Vattenförbrukningen går ner: Under 2018 var den totala årsförbrukningen 3% lägre än snittet under jämförelseperioden (2004-2018). Förbrukningen under vintern var 9% lägre än snittet. 

Samtliga fastigheter har tillgång till vatten året runt, antingen via ledning eller genom att hämta vid tappställe. Det som skiljer fastigheterna åt är vilken typ av ledningsnät de har.

Att cirka 13 % av vattnet förbrukas under vintertid till en kostnad av 0,2% av budgeten kan inte ses som ett skäl till att fastställa skilda kostnader för själva produktionen av vatten. Lika lite som det faktum att ”Brevikare” (Stornäset, Näsängen etc) förbrukar 10–20% mer vatten än ”Bodalingar” (Södra, Bodal etc). 

Det är i nuläget inte ekonomiskt försvarbart att investera i vattenmätare för att kunna uppnå total principiell rättvisa mellan hur mycket olika fastigheter förbrukar vatten (skulle ta över 100 år att tjäna in den investeringen). 

Den största skillnaden mellan sommar- respektive vintervatten är ledningsnäten. Det gäller både den nytta en fastighet har men framförallt den tekniska konstruktionen och därmed kan framtida budget och kostnader vara olika. I det nya förslaget separerar vi produktionen av vatten och själva ledningsnäten. Vi förenklar därmed den framtida förvaltningen; kostnaderna fördelas rättvist och alla får betala sin beskärda del av kostnaderna.

I det nya förslaget betalar en fastighet med sommarvatten indikativt 1 590 kr mot tidigare 1 575 kr för sin del i produktion av vatten och ledningsnät. En fastighet med vintervatten betalar 2 115 kr mot tidigare 2 100 kr. 

Det har riktats kritik mot att styrelsen företräder främst sina egna intressen. Styrelsen har ledamöter som har enbart sommarvatten, enbart vintervatten, anslutna till OBS, anslutna till Bodalviken VA, anslutna till Norra Storskogen VA, boende i Norra Storskogen men inte ansluten till VA. Vissa av styrelsens ledamöter har egen brunn, vissa har det inte. 

Utöver förrättningslantmätaren har styrelsen också kontaktat en av Sveriges mest erfarna förrättningslantmätare och denna expert delar styrelsens uppfattning i hur anläggningen bäst ska delas upp och hur andelstal ska fördelas. 

Vi hoppas nu med denna information att samtliga medlemmar kan acceptera det förslag som Lantmätaren lagt fram och som har styrelsens stöd. Alla förslag till yrkanden och ändringar och eventuella överklaganden måste prövas av Lantmätaren och varje sådan hantering kostar pengar (vi betalar alla för Lantmätarens kostnader) samt tid och kraft från styrelsen som löpande behöver lämna mer information till Lantmätaren. 

Utöver detta så kommer en eventuell tvist också att belasta föreningens medlemmar.

Till de som har eller funderar på att lämna synpunkter och yrkanden ber vi att ni läser hela informationen här nedan och därefter tar en ordentlig funderare på om det faktiskt är ett skäligt yrkande. Ta gärna kontakt med någon i styrelsen för eventuella frågor.  

Styrelsen MSF 

_____________________________________________________________________

Utökad information:

Antal fastigheter och andelstal i nuvarande sektion B

Mörbyfjärdens Samfällighet GA1 har 321 fastigheter som medlemmar (Bastu, Vatten, Bryggor). I Sektion B (Vatten) så finns följande andelstal:

• 80 fastigheter andelstal 4 (vintervatten)
• 223 fastigheter andelstal 3 (sommarvatten)
• 11 fastigheter andelstal 2 (sommarvatten ej indraget, vilket i praktiken varit omöjligt att kontrollera)
• 7 fastigheter andelstal 1 (obebyggd tomt)

Utöver detta finns ett antal fastigheter som endast tillhör GA 5 (Vägar) till exempel Haninge kommun.

Varför omförrättning

I samband med avloppsprojekten (Centralområdet, Norra Storskogen, Bodalviken) skedde förändringar/förbättringar i ledningsnäten för vatten. Lantmätaren ställde då krav på att en omförrättning skulle ske. Det fanns även ytterligare anledningar att göra en omförrättning, vilka har redovisats tidigare i samband med årsmöten och utskick i samband med dessa. Utöver detta så visar det sig att två av föreningens bryggor inte fanns med i det gamla förrättningsbeslutet. Det gamla beslutet är också otidsenligt samt felaktigt på ett flertal punkter.

Vattenproduktion

Samfälligheten mäter löpande vattenförbrukningen. Detta görs på nätterna (för att upptäcka läckor), och dagligen på till exempel midsommarhelgen. Dessutom varje vecka under sommaren och mer sällan under vinterhalvåret. Detta har gjorts under lång tid. Vi har därmed en god uppfattning av utgående vatten. Syftet med att mäta produktionen är främst att kontrollera att inte läckor förekommer samt planera för framtida investeringar och underhåll. Det finns ett antal olika former av ”mätproblematik” som inte redogörs för här, till exempel kring läckor, vatten till båthamnen, tvätt av tankar och spolning av nät med mera.

Bodalsverket och Breviksverket producerar tillsammans cirka 9 700 kbm vatten per år (medelvärde 2004–2018, se diagram).

Under högsommarveckor produceras cirka 75 kbm vatten/dygn. Under midsommar produceras 130 kbm/dygn (130 000 liter), Vilket är cirka 400 liter/fastighet.

Vattenverken är byggda och
dimensionerade för att klara belastningen
under sommaren för normal hushållskonsumtion.

Produktion av vatten under vintern har historiskt legat på 12–14% (1 200 kbm) av helsårsvolymen.

Vi tvättar tankarna en gång per år och spolar näten, vilket förbrukar stora mängder vatten.

page3image40109488

Fasta och rörliga kostnader för vattenproduktion

Årsredovisningar från åren 2014–2018 har granskats kring kostnaderna för att producera vatten. Detta täcker perioden både före och efter tillkomsten av avloppsprojekten. Cirka 98% av budgeten är fasta kostnader.

Rörliga kostnader består främst av el och en försumbar kostnad för salt till vattenrening i Bodalsverket.

Via ett antal stickprovskontroller av representativa fakturor från Vattenfall kan följande slutsatser dras:

Posten ”elkostnader” har historiskt utgjort cirka 10% av totalkostnaderna för Sektion B. Den fasta elnätskostnaden 2018 utgör cirka 80% av dessa. Skälet till att nätkostnaderna är så pass höga är att vi måste ha större säkringar än i en fritidsfastighet.

Av förbrukningskostnaderna (elhandel) utgör uppvärmning av främst Breviksverket en betydande del (Bodalsverket är bättre isolerat). Uppvärmningskostnaderna varierar med kyla men är inte direkt relaterat till själva konsumtionen av vatten.

Vad är då den rörliga kostnaden per fastighet för helåret 2018? Lite grovt räknat 535 000 x 10% (elkostnad i årsredovisning) x 20% (elhandel) = 10 700 kr vilket motsvarar 2% av budgeten eller cirka 33 kronor per fastighet och år (utslaget på 321 fastigheter).

Produktionen av vatten under vintern uppgår till mellan 12–14% av helårsförbrukningen och totalkostnaden för denna utgör således cirka 1 391 kr, således 0,2% av nuvarande budget eller cirka 4 kronor per fastighet (321 fastigheter) och år.

Man kan naturligtvis diskutera om 33 respektive 4 kronor/år och fastighet är mycket eller lite pengar, men jämfört med totalkostnaden på 535 000 kr (i snitt 1 666 kr/fastighet) för att driva anläggningen så är dessa summor försumbara.

Frågan uppkommer då om kostnaden för till exempel tillsyn/service eller andra fasta kostnader skulle minska om vi stängde av bägge verken helt under vinter och inte förbrukade vatten alls?

Vi skulle fortsatt tvingas ha uppvärmt i båda vattenverken, annars så skulle utrustningenförstöras. Utöver detta skulle vi behöva ”motionsköra” anläggningen, framförallt högtryckspumpar regelbundet, men enstaka gånger även de fyra brunnspumparna.

Det största problemet skulle dock vara att vi skulle få bakterietillväxt i tankar och hydroforer. Vilket faktiskt skedde under 2018 i Bodalsverket bland annat på grund av alltför låg förbrukning av vintervatten (cirka 50% lägre per fastighet än i Brevik), vilket i sin tur medförde ökade kostnader i form av rengöring och klorering.

Hushållning med vatten

Skälet till att vi manar samtliga att hushålla med vattnet under sommarhalvåret och framförallt kring midsommar har inget med kostnader att göra. Det beror på att vi vill minska risken för saltvatteninträngning i brunnarna och att brunnarna sinar i brist på grundvatten.

Tyvärr förekommer det att fastighetsägare olovligen fyller pooler eller till exempel vattnar gräsmattor. En enskild fastighetsägare kan då förbruka 30 000–40 000 liter vatten, vilket motsvarar mer än halva dagsförbrukningen av vatten på sommaren inom Mörbyfjärden och mer än hela årsförbrukningen för en vanlig fastighetsägare. Dessutom är inte anläggningen dimensionerad för detta.

Dimensionering av anläggningen

Storleken på anläggningen – och därmed kostnaden med referens till nedgrävda vattentankar, kapacitet hos tryckstegringspumpar, antal brunnar, storlek på hydroforer i vattenverk, kostnad för avsäkring på 63A och så vidare – är dimensionerad för att klara vår maximala last på midsommar. Exempelvis har vi 3 hydroforer om 2 000 liter styck. Ett normalt fritidshus har en hydrofor på 25 liter.

Vad gäller förbrukningen på vintern så skulle teoretiskt samfälligheten klara sig med en väsentligt mindre anläggning.

Vattenmätning – ”brukaravgifter

På årsmötet 2019 togs frågan om individuella vattenmätare upp i en motion. I samband medomförrättningen har Lantmätaren möjligheten att införa vad som kallas för ”brukaravgifter”. Vi skulle då mer exakt kunna fördela kostnaderna mellan dem som förbrukar lite till dem som förbrukar mycket oavsett årstid.

I motionen på stämman 2019 från Bo Andersson (Stornäset 78) fanns detta med som en del av motionen. Motionen röstades ner av stämman.

Skälet till att styrelsen inte i nuläget vill införa ”brukaravgifter” är följande:

Om vi begär av lantmätaren att brukaravgifter ska införas måste vattenmätare installeras i alla hus. En vattenmätare kostar cirka 700–5 000 kr, beroende på kvalité och det tillkommer installationsavgifter i ett lämpligt frostfritt utrymme på varje fastighet. Utöver detta tillkommer löpande kostnader för avläsning och administration, alternativt en dyrare vattenmätare med möjlighet till fjärravläsning.

Den rörliga kostnaden för att producera vatten är cirka 33 kronor per fastighet och år. Det innebär att för den fastighet som inte förbrukar något vatten alls tar det ändå väldigt många år att ”tjäna in” investeringen för en vattenmätare.

Styrelsen har gjort bedömningen att det i nuläget inte är rimligt att investera i vattenmätare för att kunna uppnå total principiell rättvisa mellan hur mycket olika fastigheter förbrukar vatten.

Skulle det i framtiden visa sig att de rörliga kostnaderna ökar väsentligt, eller att vi ser att enskilda medlemmar löpande missbrukar anläggningen och till exempel fyller pooler och vattnar gräsmattor, kan årsmötet begära att vattenmätare införs.

Förändringar av vattenledningsnäten

I centralområdet fanns tidigare av historiska skäl två parallella vattenledningsnät; ett för sommarvatten och ett för vintervatten. Föreningen hade därmed dubbla kostnader för att förvalta och underhålla dessa nät. Sommarvattennätet i centralområdet försörjde 60 till 80 fastigheter med sommarvatten, vilket tidigare kostat samtliga 321 medlemmar pengar för att underhålla och reparera. Ett stort antal fastigheter använde faktiskt bägge näten och ett 20- tal fastighetsägare använde enbart sommarvattennätet.

I samband med OBS grävningar bekostade dessa cirka 20 fastighetsägare i centralområdet ett utökat ledningsnät för vintervatten. Detta medförde att MSF kunde stänga ner sommarvattenätet i centralområdet helt och hållet.

Fastighetsägare i Bodal och Bodalsberget har i samband med avloppsprojekt byggt ett eget vattenledningsnät. I samband med denna byggnation försågs även simskolan med sommarvatten, vilket underlättar försäljning av saft och kaffe.

Norra Storskogen har i samband med avloppsprojekt också byggt ett eget vattenledningsnät.

Förändring av förbrukning 2018 mot tidigare.

Ett nytt EU-direktiv ställde krav på förbättrade avloppslösningar vilket ledde till att flertalet fastigheter fick nedslag på sina enskilda avloppslösningar. Därmed har en majoritet av fastigheterna antingen byggt om sin befintliga enskilda lösning eller byggt gemensamma lösningar. Vidare har dessutom många gjort olika former av renoveringar och tillbyggnader på sina hus. Sammantaget kan det medföra ändringar i sättet för hur man nyttjar sin fastighet och i mängden vatten den förbrukar.

Samfällighetens uppdrag är att tillhandahålla vatten för hushållsändamål. Samfälligheten kandärmed inte ha synpunkter eller på olika sätt försöka ”straffbeskatta” den som till exempel installerar tvättmaskin istället för att tvätta hemma i stan. Likaledes sänker till exempel installation av en modern diskmaskin uttaget av vatten jämfört med att diska för hand. Mensamfälligheten lämnar inte ”bidrag” för denna installation. Det finns därmed inte heller skäl att inventera samtliga fastigheter, och beroende på dess avloppslösning ha olika avgifter baserade på en tänkt förbrukning.

Däremot gäller, som tidigare nämnts, att hushållsändamål inte inkluderar till exempel tvätt av bil, bevattning av gräsmatta eller att fylla pooler med vatten.

Vi mäter förbrukning för att kunna göra väl underbyggda beslut om investeringar, underhåll samt för att säkra driften och minimera uppkomsten av läckor.

Trots ovanstående är det en intressant och berättigad fråga om vi så här långt sett någon förändring av vattenförbrukning bland annat som en konsekvens av införandet av ändrade avloppslösningar både i enskild och gemensam form.

Under VM-sommaren 2018 såg vi en ökning av vattenuttag i samband med den enorma värme som slog till på Ornö under högsommarveckorna. Däremot så var den totala årsförbrukningen 3% lägre än snittet under jämförelseperioden. Vad gäller förbrukningen under vintern var den 9% lägre än snittet.

Några möjliga skäl till denna nedgång i vattenförbrukning är att det gamla potentiellt läckande sommarvattennätet har tagits ur drift i centralområdet, Bodal, Bodalberget och Norra Storskogen. Andra möjliga skäl är att många fastigheter har genomfört renoveringar under de senaste åren då läckande kranar, ventiler och ledningar har bytts ut. Diskmaskiner har också installerats. Andra skäl kan vara att fastigheter har bytt ägare vars nyttjande skiljer sig åt samt nyttjande av egna brunnar.

Skillnad i vattenförbrukning mellan Bodalsverket och Breviksverket

Under 2017 och 2018 kunde vi mäta skillnad i förbrukning per ansluten fastighet till respektive Bodalsverket (Bodal, Bodalsberget, Södra Storskogen) respektive Breviksverket (Centralområdet, Stornäset, Norra Storskogen, Näsängen etcetera).

Man kan se en tydlig skillnad där fastigheter anslutna till Breviksverket förbrukar 10–20% mer vatten än de som är anslutna till Bodalsverket, räknat per ansluten fastighet.

Var finns förklaringen till detta fenomen? Den procentuella fördelningen av olika typer av avloppslösningar är liknande. Andelen med anslutet vintervatten är liknande. Tillgången till egen brunn är också liknande enligt SGU:s register och ”lokal kännedom”.

En förklaring skulle kunna vara att ”Bodalingar” helt enkelt är lite skitigare än ”Brevikare”.

Eller så är det så enkelt att till exempel boende i Stornäset eller Lill-Brevik helt enkelt nyttjar sina fastigheter lite mer. Kanske har boende i vissa kvarter fler blommor som får vatten eller kanske några olovligen hade gröna gräsmattor, medan majoritetens var bruna av torkan.

Enligt ovanstående fakta skulle fastigheter i Södra Storskogen, Bodal och Bodalsberget kunna hävda att de förbrukar mindre vatten och därmed skulle ha ett lägre andelstal. (Styrelsen anser inte att så ska vara fallet).

Däremot kunde vi under 2017 och 2018 se ett avvikande mönster från ovanstående skillnad vilket tidigt gjorde att vi kunde upptäcka läckor i de olika näten.

”Vad fan får jag för pengarna?”

För den som har en obebyggd tomt eller helt använder sin egen brunn så uppkommer junaturligtvis frågan ”Vad fan får jag för pengarna?” för att citera en känd före detta företagsledare.

Vattnet från vattenverken används även till följande:

  • Simskolan har nyligen fått en vattenanslutning, vilket gör det lättare att tillhandahålla saft och kaffe till försäljning, som därmed kan bidra till intäkter för att driva simskolan.
  • Den gemensamma toaletten har numera tillgång till vatten.
  • Möjlighet att göra miljövänlig båtbottenavspolning.
  • Vatten till att tvätta tennisbanor.
  • Dricksvatten vid tennisbana och fotbollsplan.
  • Brandbilen tankar ibland vatten vid vårt vattenverk. Det kan gå ut 20 000–40 000 liter vatten vid släckning och eftersläckning. Under den senaste 10-årsperioden har vi i området haft två husbränder som snabbt kunde begränsas så att inte fler hus brann. För den med obebyggd tomt så innebär det att den dagen tomten ska säljas eller bebyggas så är vattenfrågan ”löst”.

För den som enbart använder egen brunn finns en ”back-up”. Med anda ord vid ett brunnshaveri – till exempel på midsommarafton – eller försämrad vattenkvalité, kan man enkelt och snabbt få tillgång till vatten.

Tillgång till vatten – nytta

Samtliga fastigheter har tillgång till vatten året runt, antingen via ledning eller genom att hämta vid tappställe. Det som skiljer fastigheterna åt är på vilket sätt de har möjlighet att hämta vatten under året. Alla har samma möjlighet att anlägga vintervattenledningar.

Historiskt var tillgången till sommarvatten styrd per kalendermånad 6 månader per år (1 maj- 1 nov). Så har inte varit fallet under flera år utan detta styrs istället av behovet hos användare och risken för kyla. Exempelvis har vi de senaste åren alltid öppnat så tidigt som möjligt i april för att till exempel möjliggöra nyttjande under valborg eller om påsken inträffar sent. Likaså genom att hålla öppet en bit in i november månad kan vi möjliggöra vistelse under höstlovet vecka 44.

Att cirka 13% av vattnet förbrukas under vintertid till en kostnad av 0,2% av budgeten kan inte ses som ett skäl till att fastställa skilda kostnader för själva produktionen av vatten. Lika lite som det faktum att ”Brevikare” förbrukar 10–20% mer vatten än ”Bodalingar”.

Vidare vet vi idag inte hur mycket vatten som de facto hämtas vid tappställe av dem som inte har tillgång till vintervattenledning.

Ett haveri i vattenverket drabbar alla och därmed är det rimligt att alla solidariskt är med och bidrar till att till exempel reparera detta.

Ledningsnäten och dess gemensamhetsanläggningar

Den största skillnaden mellan sommar- respektive vintervatten är ledningsnäten. Både när det gäller den nytta en fastighet har av att kunna nyttja vatten, men också genom att den tekniska konstruktionen skiljer sig väsentligt åt och därmed innebär att framtida kostnader kan vara olika.

Teoretiskt skulle vi kunna fortsätta att förvalta dessa i en enda gemensamhetsanläggning med skilda andelstal, som till exempel 3 andelar (cirka 144 fastigheter) respektive 4 andelar (cirka 103 fastigheter). Detta diskuterades också både inom styrelsen och flera gånger med Lantmätaren.

Frågan lyftes också som motion av Bo Andersson (Stornäset 78) på årsstämman 2019 men röstades ner.

Då ledningsnäten numera relativt väl går att dela in i två olika anläggningar har valet fallit på att istället separera i två olika gemensamhetsanläggningar. Därmed fördelas nyttan och kostnaderna helt rättvist och alla får betala sin beskärda del av kostnaden, utan att finansiering sker via bidrag mellan olika fastigheter.

Lantmätarens förslag med indikativa budgetsiffror

Enskild medlem har vid upprepade tillfällen efterfrågat exakta svar på hur kostnaden blir uttryckt i kronor. Styrelsen har upprepat att de totala kostnaderna inte ändras till följd av förrättning och att skillnaderna blir initialt mycket små. Frågan upprepades igen på mötet med Lantmätaren som även lämnade samma svar. Anläggningen är redan byggd och det är samma kostnader som tidigare.

Svårigheten med att sätta en framtida budget i detta läge är att det finns ett antal parametrar som inte är kända, bland annat hur många fastigheter som kommer att ingå i anläggningen. Exempelvis om flera fastighetsägare med egna brunnar vill lämna den gemensamma anläggningen så minskar intäkterna väsentligt medan kostnaderna till 98% är fasta och kvarstår. Frågan är komplex och man vet inte om Lantmätaren beviljar detta då vi dels har enskilt huvudmannaskap samt att anläggningens fortbestånd inte får äventyras.

Vi måste i sådant fall dessutom ta ställning till att det gemensamma vattnet också används till simskolan, allmänna toaletten, hamnanläggningen och av brandförsvaret. Hur ska dessa kostnader då fördelas?

Utöver detta så är det i dagsläget inte fastlagt hur de 11 fastighetsägare som finns i Bodalsberget och Norra Storskogen (de har valt att inte ingå i respektive VA förening och har sommarvatten) ska hanteras ur ett administrativt och ekonomiskt perspektiv vad gäller sommarvatten. Det är förstås självklart att dessa fortsatt ska få vatten.

Nedan finns en indikativ budget som bygger på att vi har samma antal anslutna fastighetsägare och ingen fastighet väljer att begära utträde. Budgeten ska på inte sätt föregripa styrelsens ordinarie budgetprocess samt årsmötets rättighet att besluta om olika prioriteringar.

Utöver detta tillkommer normala kostnadsökningar och vissa engångsposter, till exempel kostnader för denna lantmäteriförrättning. Dessutom vet vi inte utfallet av lantmäteriprocessen och eventuella överklaganden, eller när det nya förrättningsbeslutet kan träda i kraft.

För varje gemensamshetanläggning så ger detta följande:

GA 1

Bastu, bollplan, toan etcetera – har 321 fastigheter anslutna som 2019 betalde 1 360 kronor. Inga ändringar med hänsyn till förrättningen utan endast sedvanligt budgetarbete.

GA 5

Vägar och mark – ingår inte i denna förrättning utan fortsätter som tidigare.

GA 16

Hamnanläggning – där samtliga 321 fastighetsägare får andelstal 1 (i princip som idag). Det har dock inte historiskt tagits ut något pris för dessa andelar på grund av det gamla förrättningsbeslutets tvetydighet, utan samtliga kostnader har belastats på de cirka 626 uthyrda bryggmetrarna.

Initialt kan tex 50–75 kronor per fastighet vara ett rimligt förslag för att bland annat bekosta gästplatser, båtiläggningsramp, investeringen i båtbottentvätt (legalt krav att vi anlade), och för att bidra till att bryggorna fortsatt finns. Samtidigt får de som hyr båtplats fortsatt betala huvuddelen av alla kostnader.

Det nya förslaget möjliggör också till exempel att differentiera kostnader för olika typer av båtplatser till en större del än idag. Möjlighet finns till exempel för att ta ut avgift för vinteruppläggning. Som en del i förvaltningen så ska styrelsen lämpligen ta fram förslag för detta som årsmötet får besluta om. Ändringarna blir därmed ringa.

GA 17, 18 och 19

Vattenanläggningen

Vattenanläggningen 

GANamnAndelAntal
andelar (ca)
Pris kr
GA 17Vattenförsörjning (Vattenverk, simskola, toa, stamledningar etcetera)1321 fastigheter (alla)1225
GA 18Vintervattenledningar1103 (centralområdet) 890
GA 19Sommarvattenledningar1144 (Södra Storskogen, Stornäset, Kolnäset, Kolnästäppan, Näsängen och Näsudden etcetera) 365

Man kan också se att totalintäkten för det som rör vatten är något högre än tidigare. Detta för att säkerställa att dessa nybildade GA:n i möjligaste mån inte börjar med ett underskott. Jämfört med tidigare ska budgeten också beakta att kostnader för till exempel påkoppling av sommarvatten, reparationer och avsättningar för framtida underhåll minskas. Detta som följd av att föreningen inte längre förvaltar näten i Bodal, Bodalsberget och Norra Storskogen.

Vad beror skillnaden mellan GA 18 (vinter) och GA 19 (sommar) på? Det är fler fastigheter på sommarnätet som delar på de fasta kostnaderna som finns för till exempel administration, därmed blir avgiften lägre. Vad gäller underhållet gör vi bedömningen att det är dyrare på GA 18 (vinter) eftersom nätet är nedgrävt på frostfritt djup. Å andra sidan är driftkostnaden något högre på GA 19 (sommar).

För majoriteten av fastigheter är kostnaden väldigt likt nuvarande, med sedvanlig höjning för att kompensera för ökade kostnader. I jämförelse med tidigare så betalade en fastighet med sommarvatten 1 575 kronor och framöver 1 590 kronor. En fastighet med vintervatten betalar 2 100 kronor och framöver 2115 kr.

Men en obebyggd fastighet (8 stycken) betalade tidigare en lägre avgift på 525 kronor per år. Man kan argumentera för att denne inte förbrukar vatten och borde inte betala något alls eller kan man argumentera att den borde betala samma avgift som bebyggda tomter eftersom Samfällighetens kostnader till 98% för närvarande är fasta. Men fastighetsägarenhar ju väldigt lite ”nytta” av anläggningen. Å andra sidan är det en stor fördel att en fungerande vattenledning med kvalitetssäkrat vatten finns precis utanför tomten den dagen man önskar bebygga eller sälja fastigheten. Nyttan består i att tillgång finns den dag fastighetsägaren behöver den.

Styrelsens roll, sammansättning och expertutlåtande

Styrelsen har under 3 års tid diskuterat dessa frågor både inom styrelsen, på årsmöten samt med olika medlemmar. Utöver detta har ett stort antal möten hållits med förrättningslantmätaren.

Då ytterligare diskussioner har uppkommit kring dessa frågor har styrelsen valt att utöver förrättningslantmätaren även söka extern experthjälp och kontaktat en av Sveriges mest erfarna förrättningslantmätare för att söka externt råd. Frågorna har gällt: Har vi tänkt rätt? Är detta juridiskt korrekt? Blir detta en rättvis och hållbar lösning på sikt? Blir den enklare (billigare) att förvalta?

Denna expert delar styrelsens uppfattning i hur anläggningen ska delas upp och hur andelstal ska fördelas.

Det har riktats kritik mot att styrelsen företräder främst sina egna intressen. Styrelsens sammansättning är i detta fall väl diversifierad. Styrelsen har ledamöter som har enbart sommarvatten, enbart vintervatten, anslutna till OBS, anslutna till Bodalviken VA, anslutna till Norra Storskogen VA, boende i Norra men inte ansluten till VA. Vissa av styrelsens ledamöter har egen brunn och vissa har det inte.

Det ska noteras att ingen i styrelsen har en obebyggd fastighet, vilket således är underrepresenterat.

I dessa frågor har ingen omröstning i styrelsen förekommit. Såldes har en majoritet aldrig beslutat över en eventuell minoritet.

Fortsatt hantering

Vi hoppas nu med denna information att samtliga medlemmar kan acceptera det förslag som Lantmätaren lagt fram och som har styrelsens fulla stöd. Alla förslag till yrkanden och ändringar och eventuella överklaganden måste prövas av Lantmätaren. Varje sådan hantering kostar pengar (vi betalar alla för Lantmätarens kostnader) samt tid och kraft från styrelsen som löpande behöver lämna mer information till Lantmätaren.

Utöver detta kommer en eventuell tvist också belasta föreningens medlemmar.

Till dem som har eller funderar på att lämna synpunkter och yrkanden ta en ordentlig funderare på om det faktiskt är ett skäligt yrkande. Ta gärna kontakt med någon i styrelsen först för en diskussion.

Omförrättningen – nytt möte väntar

Den 25 juni hade Lantmätaren en presentation med möjlighet att ställa frågor angående förrättningen. Materialet ska nu kompletteras på vissa punkter framför allt av administrativ art.

Lantmätaren kallar sedan till nytt möte som ska utmynna i beslut att fastställa förrättningen. Mötesdatum är inte fastställt ännu.

Det finns möjlighet att ställa frågor angående förrättningen till Mattias Nilsson på mat_nils@hotmail.com. Frågor till Lantmätaren bör vänta till det kommande mötet.

Omförrättningen – nu finns handlingar hos lantmätaren

Nu finns handlingarna att läsa på lantmäteriets webbplats inför mötet om omförrättning den 25 juni kl 16 i Haninge, Rudsjöterassen 2.

Gå in på https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/lantmateriforrattningar/folja-pagaende-arenden/ och välj ”Lantmäteriförrättning – ansökan och pågående ärenden” (lila ruta).

Ni loggar in med e-legitimation eller lösenord. Vårt ärende heter AB156828, här hittar ni beskrivningar, förrättningskarta och ansökan.

Omförrättningen – kallelse till sammanträde med lantmäteriet den 25 juni

Alla fastighetsägare inom Mörbyfjärdens tomtområde kallas av lantmäteriet till möte den 25 juni kl 16:00 i Skärgårdssalen, Haninge kommun, Rudsjöterassen 2, Haninge (alltså INTE i Haninge kulturhus).

Kallelse har skickats ut med posten den 3/6. Det handlar om omförrättning, som främst berör vattenförsörjningen och hamnen i området.

Det är inget tvång att delta men frågor om anläggning som din fastighet kan ha del i framöver kan avgöras på mötet. Kan du inte själv delta så kan du ge någon fullmakt att företräda dig.

Sjösättningen 25 maj flyttad

Thomas Larsson har fått förhinder att medverka vid sjösättningen lördagen den 25 maj, därför måste vi måste flytta den till söndagen den 26 maj. Thomas kommer kontakta de två som redan är uppskrivna på listan i hamnen.

Sommarvattnet är på

Sommarvattnet är nu påslaget, det finns dock underhålls arbeten kvar samt några ventilbyten så enskilda fastigheter eller områden kan ha kortare avbrott.

Årets påslagande av vatten har även inkluderat renspolning av några system, detta kan med föra något konstig färg på vattnet i början. 

Vid spolning av ledningar i centralområdet har grus hittats i ledning och har lett till stop av vatten. Gruset kommer från Styrhyttens arbete när man grävt av ledningar och har legat i systemet. Detta åtgärdas i bästa förmåga men det är viktigt att förstå att inte går att förutsäga var det sker i centralområdet utan det sker vid stopp.

Vatten Bodal är nu tjänligt

Efter installation av extra UV filter samt diverse andra åtgärder har vi  bakteriefritt vatten från Bodalsverket (Bodal & Södra Storskogen). Det har troligen varit bra i minst tio dagar men det är den tid testet tar.

Vi har i dag (24/4) vidare rengjort tanken och hydrofor, service av filter kommer utföras i maj.

Björn Wennberg